Mar. 23, 2013

På riktigt skjut mig!!!
ångesten är inte klok! Bröt ihop igår, hade bestämt mig. På riktigt. Livet skulle avslutas, ingen skulle sakna mig innan klockan 7, de skulle snart dra. Som alla andra redan gjort.
J kom fram och gav mig en kram, en sådan där lång riktig kram, med ansiktet mot min hals och han höll fast. En björn kram, kyssar på pannan och på handen. Att det, med några fina ord, kan förändra allt.
Jag undrar om han förstår vad det betyder för mig.
Ja det gör han, jag skrev ju självfallet ett sms till honom. Det är här skjut mig delen kommer in, fanfanfan! Så väl känner jag honom inte, han bryr sig inte, så skriver man inte!! Helvete!
Självskadade igår också, men det var endera det eller ut i en snödriva i -22 så valet kanske var rätt ändå.
Mina problem drunknade inte, de fick snarare ännu mer bränsle.
Sa jag bakfylle

ångest?



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback