I Oktober 1993 föddes en flicka i en liten by på landet. Hon bodde med sin Mor, Far och syster i en stuga ute på landsbygden, liten och obekymmrad. Vid 1 års ålder fick hennes far en hjärtinfarkt och han var påvg att lämna denna värld, hon, fortfarande lika obekymmrad.
Vid två års ålder hade familjen flyttat till en annan stuga i skogen och hon hade fått en liten bror. Hon hade börjat utveckla en personlighet och en människa hade trätt fram, blyg och försiktig, det var hennes roll. 

Under hennes fjärde år på jorden skildes hennes föräldrar och hennes mormor lämnade jorden för att fara till en finare plats. Ledsen blev hon självklart men mina föräldrar skötte allt så bra att flickan inte grävde ned sig över det hela.
Livet flyter på och flickan är lycklig. 

Hon är nu sex år och ska börja skolan, familjen flyttar samtidigt in till byn som de tidigare bott 3 mil utanför. Det var en bra förändring för på det nya stället fanns det massor med lekkamrater. Hon har sedan länge varit nyfiken på bokstäver och siffror och därför sett fram mot skolstarten. 
I skolan blev hennes blygsamhet ännu tydligare och hon var annolunda mot de andra flickorna i klassen. Pojkarna var de som hon lekte bäst med, de hon förstod, de menade vad de sa. En flicka med samma namn som hon själv lekte hon mycket med men eftersom flickan var annolunda var det bara hemma som de lekte, ändå gick de i samma klass. Flickan var nöjd med det, bättre än inget tänkte hon, men vad är det som är så hemskt med mig? många tårar blötte hennes kinder när den frågan snurrade i hennes huvud.
En dag när flckan sitter på sin vanliga plats, på en bänk med blommor i, kommer två tjejer från hennes klass.
- Vi var här först!
- Nej det var ni inte..
- Jo, sluta förstöra allt!
- Men jag förstår inte ni var inte alls här föst.

De två flickorna börjar då sparka på den ensamma flickan, hennes värld gick sönder i takt med sparkarna. Hon sprang in och hämtade sin väska, hon slutade inte springa förens hon stod hemma på sin ballkong. Hennes mamma var inte hemma så hon satt gråtandes kvar och väntade. Läraren kom efter ett tag med de två flickorna, hon skällde på flickan med söndergråtna ögon, hon sprungit från skolan, det får man inte göra. Flickan skulle med till skolan, hon vägrade, hennes mamma kom hem, hon behövde inte gå till skolan. 
Hon ville aldrig mer gå till skolan, läraren hon fick i första klass hade flickan från försa stund hatat. läraren tyckte inte om henne heller.

Flickan grät varje morgon innan skolan, hon ville inte iväg, men till skolan måste man. 
Flickan som innan sett fråm så emot att börja skolan hatede den nu mer än allt annat. Hon låg på hallgolvet och grät, hon krossade sin mors hjärta var morgon.

 

-