Då var jag tillbaka. Har inte orkat/hunnit/velat blogga då jag begravt mina tankar i böcker och Scrapbooking. Har läst Hungerspelen Trologin. Så hemskt underbart, så vackert på ett så vidrigt sätt. Hoppfullhet blandat med ett totaltmörker. Kärlek som sätts på prov, eller var det kärlek? Orättvisa blir till rättvisa och vise versa. En tro på något bättre, ett kämpande men har det något slut? 

Maten har gått si sådär, åt så fruktansvärt mycket under jul. Ville bara dö av ångesten som färgade mina väggar svarta, färgade hela min värld svart. Hjälp mig? Hur ska jag göra för att komma ur denna hemska situation?

Det gör den fortfarande fast nu är allt mer i en grå dimma, en slöja som dränker mina känslor och tankar. Snart kommer den att ha dränkt mig, dragit ut luften ur mina lungor och fyllt dem med svärta. 

Något positivt är väl dock att jag inte längre har så mycket panik ångestattacker, de har över gått till en generell ångest. 

Min ökade ångest har dock jagat iväg hungern, bort från mig, där får den gärna stanna. Enda gången jag äter under dagen är middagen när pojken kommer hem. Och har faktiskt inga problem med det, känns otroligt skönt!

På måndag börjar jag på praktik på ett ålderdomshem, ska bli skönt att få en vardag igen. Och efter som det var så nära där jag bor så skulle jag kunna få gå hem och äta lunch, JAA absolut inga problem för mig. Kanske får bli att ta en promenad under den tiden.